”Lär dig livets stora gåta: älska glömma och förlåta”
Den här dikten stod på flera kollegieblocks framsidor, som vi kladdade på i högstadiet. Och faktiskt så är den tänkvärd.
Vilket av det är svårast respektive lättast? Att älska sina nära kanske inte är så svårt, även det det kan krävas ett viljebeslut ibland. Att tycka om människor eller älska sin medmänniska kan man oxå behöva bestämma sig för. I andra fall träffar vi människor som vi fäster oss vid direkt.
Jag började jobba på en arbetsplats (i en annan stad) där en kvinna var otroligt tvär och faktiskt bitter. Där och då bestämde jag mej för att göra ett val. Jag skulle tycka om henne och älska henne som medmänniska! Kanske mest för min egen skull så att inte min egen tillvaro på det nya arbetet skulle bli så jobbig och störig. Jag bad för henne hemma och för vår relation. Faktiskt så började hon tycka om mej och jag var nog den enda som kunde skämta med henne där. Vi jobbade bra ihop och vi tyckte om varandra. Seger=)!
Att glömma är oxå något man måste bestämma sig för. Det kan vara väldigt svårt. Det är nåt som Gud vill hjälpa oss med. Att förlåta kan vara svårt och ibland erbjuds vi inte ens förlåtelse av andra. Men då får vi gå till Jesus och Han tar det på sig och ger oss istället av sin förlåtelse som är bredare, djupare, högre och längre än någon annan kan åstadkomma. Jesus förlåter t.o.m hängandes på korset. Luk 23:34 ”Förlåt dem Herre för de vet inte vad de gör”På flera ställen läser vi ”du är förlåten, gå och synda inte mer”
Jag behöver iaf Jesus i alla dessa tre. Han kan hjälpa oss att hela våra sår vid besvikelser och lägga det bakom oss. Han kan hjälpa oss att se det fina och goda hos människor vi möter. Att älska glömma och förlåta är iaf något vi alla får jobba med för vår egen och andras skull. Lycka till i de situationer du hamnar i o glöm inte att låta Jesus vara med!
Bettan Lindquist