Idag går åskan igen. Det brakar till nästan samtidigt¬†med blixten. Smällen¬†är enorm. Sedan fortsatte det. Smäll och blixt om vart annat. Vackert och kraftfullt! Samtidigt. Det är inget som jag känner att jag har koll på direkt.
Inför naturens krafter är jag ganska liten. Sätter jag in mig själv i ett lite större sammanhang än min egen familj blir jag ganska liten. En enda människa bland miljarder andra på ett blått lite klot utslungad i universums makrokosmos. Nej, stor är jag inte.
Det är i det¬†perspektivet tanken på en Gud som faktiskt har koll, som har greppet och¬†som skapat alltihop med en precision som får vilken vetenskapsman som helst att häpna, som jag faller fritt. Min tanke kan inte täcka det. Nu säger det visserligen inte så mycket. Jag är ju bara en enda liten människa och bara lite drygt 50 år. Universum däremot är betydligt större och äldre.
Detta blir inte mindre häftigt vid tanken på att skaparen klivit in i vår värld, till vårt klot, blivit en av oss, trampat våra stigar och låtit sig begränsas så att vi begränsade skulle kunna se och förstå.
Om jag börjar fattat något är det vad David är ute efter i psalm 139.
Herre, du utrannsakar mig och känner mig. Vare sig jag sitter eller står, vet du det. Du förstår mina tankar fjärran ifrån. Vare sig jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen. Ty förrän ett ord är på min tunga, se så känner du, Herre, det till fullo. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är mig för hög, jag kan inte begripa den‚Ķ
Dina ögon såg mig, när jag ännu knappast var formad, alla mina dagar blev uppskrivna i din bok, de var bestämda, förrän någon av dem hade kommit. Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, o Gud, hur stor är inte deras mångfald! Räknade jag dem, så skulle de vara flera än sanden. När jag vaknade, skulle jag ännu vara hos dig.
Enda sättet att begripa detta är att gå trons väg, såsom Jesus beskriver den. Något annat att falla tillbaka på har jag inte, men det räcker!
Ulf Sundkvist
ulf.sundkvist@pingstkyrkankarlskrona.se