Tidig söndagsmorgon. Sitter i sängen tillsammans med frun. Äver ett par mjuka mackor och en rykande varm kopp kaffe samtalar vi om flyktingarna i Forserum som tvingas fly en gång till. Först från Somalia och sedan från sin tänkta fristad i Småland. Sorgligt, förfärligt och ovärdigt ett civiliserat samhälle!
Vad är det som händer egentligen? Hur kan det bli så? Hur lång ifrån oss eller egentligen hur nära är smygrasismen vårt vardagsrum och vår församling?
Efter en stunds samtal inser vi båda att detta berör oss djupt. Inta bara för att Forserum ligger nära Karlskrona, inta bara för frågan om vad detta säger om hur vi ser på varandra som människor utan faktiskt också mycket konkret. Vilka är våra vänner? Vilka har tillgång till vårt kök och till våra liv?
I församlingen har vi alltfler med utländsk bakgrund som söker sig till oss. Man tar del i våra Gudstjänster som simultantolkas till engelska och man finns med som volontär i secondhand ‚Äì och det är verkligen glädjande att man hittar till oss och känner sig medräknad ‚Äì men hur många med utländsk bakgrund i vår församling har fått vänner som är födda och uppvuxna i Sverige?
Händelserna i Forserum¬†blir en sorglig väckaklocka. De får mig att tänka på Jesus som aldrig drog sig för att ställa sig på den utsatta människan sida.
Gud förbarma dig över oss!
Ulf Sundkvist
ulf.sundkvist@pingstkyrkankarlskrona.se
Tror att många av oss vill göra mer för våra medmänniskor, men vet inte hur man ska börja, vad man ska säga, kanske en ursäkt men tycker nog vi allmänt isolerar oss från varandra, ibland kanske även för att vi har för höga krav på oss själva, att allt ska vara så perfekt, rädsla för att misslyckas inför andra,göra bort sig. Jag ber dagligen Jesu om hjälp och vägledning för mina tankar och handlande mot mina medmänniskor.
Det ligger säkert mycket i det du skriver. Jag känner igen mig. Jag kan också känna mig osäker ibland. Samtidigt behöver det inte vara så svårt. Det kan handla om att le i kassakön på affären eller säga hej när man möts. Att göra som du gör, be är lysande. Gud hör bön och gillar att överraska oss. Med varm hälnsing /Ulf