Även jag bevistade årets 1 maj firande i Hoglandspark. Det blev en krönika i Dagen. Det får bli veckans blogg.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=307437
Trevlig helg
Ulf Sundkvist
ulf.sundkvist@pingstkyrkankarlskrskrona.se
Har tåget gått?
2 Responses to "Har tåget gått?"
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.
LÄS BLOGGEN
från våra pastorer
LYSSNA
på våra gudstjänster
BLI MED
Engagera dig i församlingen
PROGRAM
för veckan och tid
LÄS ANKARET
vår församlingtidning
GE EN GÅVA
till verksamheten
Det gläder mig att läsa något om första maj i Dagen som inte är rakt igenom fientligt inställt till arbetarrörelsen och firandet av första maj. Det gläder mig som kristen socialdemokrat att du upplevde mer igenkännande än främlingskap i denna för dig ovana miljö.
Precis som du, kan inte heller jag låta bli att beröra internationalen. Det förvånar mig att ingen stämde upp den i Karlskrona. Senast jag hörde den var på Västernorrlands partidistrikts årskongress den 21 april i år. Och självfallet även då utan den ganska provocerande versen du tar upp i din krönika. Jag kan faktiskt inte dra mig till minnes att jag någonsin vid något sammanhang varit med om att den versen tagits upp – med undantag av att just kristna med hjärtat till höger ständigt tar upp den som ett av ”bevisen” för att kristen tro och socialdemokrati är oförenliga.
Det gläder mig att du ställer den fråga som i flera år legat mig kanske allra närmast hjärtat. Den om huruvida det finns några broar kvar mellan arbetar- och väckelserörelsen. Sedan räknar du upp cirka sju – åtta (beroende på hur man räknar) orsaker till varför broarna till stor del har rasat. Alla dessa vållade av arbetarrörelsen. Visserligen garderar du upp det hela i en enda halv mening, ”Naturligtvis är inte arbetarrörelsen ensam ansvarig för den utvecklingen”, utan att gå in på ett enda exempel på hur vi som väckelsekristna har del av ansvaret.
Vi kan diskutera vems ansvaret var för att rörelserna gled isär. Det tänker jag inte göra här, för jag har inte svaret på det. Men jag är som sagt både väckelsekristen och sosse, som lyssnat på många politiska tal, men som också deltagit i en mängd kristna internetfora. Därför tycker jag mig ha en ganska klar uppfattning om på vilken sida ansvaret ligger för att broarna i dagsläget inte repareras.
Nästa fråga är ännu mer intressant, tycker jag. Vems är ansvaret att ta initiativen till att börja reparera broarna? Vem ska sträcka fram handen och skapa fred? Vem ska börja med att vända andra kinden till?
Jag tycker att det var oerhört bra av dig att besöka första maj-firandet. Dessutom med en relativt positiv attityd. Ja, ovanligt positiv för att innehas av en nutida väckelsekristen åtminstone. Men det gick inte så många meningar i krönikan innan det negativa och det oförsonliga tog överhanden. Och jag undrar om det verkligen kan vara värt att klamra sig fast vid hur någon för länge sedan död kyrkominister uttryckte sig, eller ett par av de klassiska nutida stötestenarna. För mig som väckelsekristen är allt sådant underordnat den i mitt tycke allra viktigaste frågan: människors eviga väl.
Räcker det hela vägen, att besöker första maj-firarna och att ***DU*** möts med respekt av ***DEM***? Nej, naturligtvis inte. Det var ett par detaljer som jag saknade när du räknade upp deras syndakatalog och ger mig intrycket du väntar på att de först ska vända om och anamma hela det högerkristna åsiktspaketet innan några broreparationer kan komma på tal.
Tack Tore!
Uppskattar din respons, att du läste och tog dig tid att ge en reflekterad kommentar.
Jag uppskattar också att du lyfter andra perspektiv, att du trycker på väckelserörelsens ansvar för ”separationen”. Där håller jag med dig. Vi på vår sida har också ett ansvar. Mitt deltagande på 1 maj har redan gett nya relationer. Jag ska på ett möte på måndag jag aldrig blivit inbjuden till om inte jag gått utanför mina ”väggar”.
Men oförsonlig? Nej, så skulle jag inte vilja se på det. Jag har många vänner i de flesta politiska äger. jag har jobat hårt på att skilja mellan sak och person, mellan partipolitik och allmänpolitiska uppfattningar. Jag vill försoning, men jag kan inte tänka mig försining på annan grund än uppriktighet mot den personloiga övertygeslen, vare sig den är religiös eller politisk. Då blir försoningen bara ytlig, om man alls kan ala om försoning.
Änskar dig allt gott
Ulf Sundkvist
Ps Jag är själv arbetargrabb som tillsammans med hela väckelserörelsen och faktiskt också arbetarrörelsen gjort en klassresa. Farfara var så fattig att han gick på ”luffen” för att överleva. En gråsosse i ädlaste valör. Det är en del av mitt personliga arv. Ds