Jag måste erkänna att jag har svårt med halloween. I Sverige har vi endast firat halloween i drygt 20 år. 1990 fick Buttericks och Hard Rock Café i Stockholm idén att satsa stort på halloween. Det handlade självfallet endast om ett kommersiellt intresse. De fick folk att klädde sig i amerikansk-inspirerade skräckkläder som man var tvungen att köpa och krogarna inbjöd till Halloweenfester. Här fanns det mycket pengar att tjäna. Sedan har detta kommersiella jippo brett ut sig som en farsot över vårt land.
En eloge och en jättestor guldstjärna till de föräldrar som lyckats stå emot halloween firandet, vilket jag såg på facebook att flera gjorde i går.
Halloween firandet håller på att konkurrera ut en annan tradition med rötter i 700-talet, nämligen Alla helgons dag. En helg som har sina rötter i katolska kyrkan där man på allhelgonadagen firade helgon som saknat egna dagar i almanackan. Kvällen före firade man allhelgonaafton, kallad All Hallows’ Eve. Av detta namn har sedan bildats ordet Halloween. Dagen efter Alla helgons dag firade man alla själars dag för döda familjemedlemmar. Genom historien har denna helg varit ifrågasatt bl.a. beroende på förändrade religiösa uppfattningar. Högtiden har dock trotsat alla försök att ta bort den ur kalendern. Att tända ljus vid gravarna denna helg började vi inte med förrän så sent som på 1940-talet.
Personligen känner jag mig mer tillfreds med att vi denna helg minns våra nära och kära som lämnat oss. En helg då vi kan bläddra i gamla fotoalbum, minnas mormors kakor, farfars knotiga händer, barndomens jular, födelsedags tårtor och släktmiddagar. Vi kan gå till graven och tända ett ljus.
Låt oss stå emot det kommersiella jippot halloween och istället tända ljus i vår mörka värld, minnas de som lämnat jordelivet och omfamna hoppet & nåden att vi en dags skall mötas igen.
Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.”
Johannes 11:25-26
Göran Olsson/Pastor